I tisdags ägde mötet Manusförfattare i serien 2022 rum på filmakademin, organiserad av ALMA Manusförfattare Union, med stöd av regionen Madrid. Skribenterna till skärmarna tog upp höstens premiärer och analysen av uppkomsten av streamingplattformar sedan 2015, samt de förslag de har haft i kreatörernas och manusförfattarnas arbete.
Borja Cobeaga ('Jag gillar inte att köra bil'), Anna R. Costa ('Fácil'), María José Rustarazo ('Nacho'), Roberto Martín Maiztegui ('La ruta') och olika representanter för styrelsen deltog i ALMAs möte, såsom Carlos Molinero, president, María José Mochales, Pablo Barrera, Teresa de Rosendo och Natxo López.
Manusförfattarnas första krav är behovet av en mer rättvis reglering som skyddar rättigheterna och arbetet för skaparna av serien i Spanien, något för vilket regeringens stöd är avgörande. Europeisk lagstiftning slår fast att ersättningen måste stå i proportion till skaparna för framgången med produktionen, men det är nödvändigt för plattformarna att vara transparenta om publiken och tittardata.
asymmetrisk bubbla
Från och med 2015 har antalet produktioner försvunnit och detta är runt taket, denna större produktionsvolym har givetvis inte varit mer stabil eller linjär i förhållandena för dess skapare. "Det här antalet produktioner leder inte till arbete för sektorn, eftersom de ser teamen som utför arbetet", sa María José Mochales.
Förut fanns det en arbetsmodell med längre säsonger och kapitel, som hade team bestående av 12-13 personer. Nu har detta ändrats, det är färre kapitel och längden är upp till 50 minuter, positiva aspekter för den kreativa processen, även om det också måste noteras att nu jobbar som mest tre personer, och en är den som skapar serien ». "Om du inte har en serie skapad av dig är det svårt att arbeta på en plattform. Vi märker en fragmentering, ett fåtal manusförfattare koncentrerar flera projekt för plattformar”, tillade Mochales.
Carlos Molinero, ordförande för ALMA, presenterade några exempel på kontrakt med totalt orättvisa klausuler, "som inte är tolererbara och inte har någon plats i Spanien". ”Rättigheterna kränks och de vill att vi ska hålla käften. Det finns många exempel på klausuler som inte är meningsfulla och som aldrig kommer att finnas i amerikanska kontrakt”, sa han.
Hjälp från ministeriet
”Från ALMA måste vi försöka nå ramavtal med plattformarna så att vissa saker inte tecknas, men det skulle vara väsentligt att ha med Kulturdepartementet i hela den här processen. Regeringen är inte intresserad av berättelserna, bara av att vara en trevlig och billig rätt.
Molinero insisterade också på vikten av att kunna gå hand i hand med andra grupper, till exempel producenter. "De är inte i den här kampen, det är därför vi måste stärka facket och fortsätta kämpa för våra rättigheter", förklarade han.
Manusförfattaren Natxo López försäkrade för sin del att "producenterna kom hit för att det finns talang och för att det är billigt, speciellt för att det var billigt". Avbrottet i plattformarna, sa han, har medfört positiva aspekter, som att "attrahera och ta hand om talanger, men problemet uppstår när de skickar kontraktet till dig och du ställs inför gigantiska plattformar med en global dimension som dessa." Tung på allt, uppmuntrade López "att vara modig, ta reda på det och gå till ALMA, där vi kan ge råd om dessa kränkande klausuler och vi letar efter formler för att bekämpa dem".
Pablo Barrera fokuserade på ingripandet i produktionsbolagens rollbyte med plattformarnas avbrott. ”Nu blir producenten överlåtaren (ersätter manusförfattaren) och plattformen fungerar som producent. Denna omvandling av produktionsbolagen till tjänsteleverantörer har inneburit många förändringar”, förklarade manusförfattaren till 'Brigada Costa del Sol'.
'Pappershuset', stulet av USA
Ett exempel är 'La casa de papel', den produkt som har gjort mest för att marknadsföra varumärket Spanien, och ändå är den inte spansk, eftersom den tillhör USA. Det betyder att allt är det arvet som produceras utan att det påverkar vårt Och detta borde vara känt för lagstiftarna. Generalist-tv-apparaterna har redan tidigare kämpat för att behålla 100 % av rättigheterna till allt som gjordes, men med "streamers" irruption har kränkande klausuler införts som inte har någon plats i spansk lagstiftning”.
Å andra sidan konstaterade Teresa de Rosendo att vid många tillfällen, när de från plattformarna försäkrar att kontrakten är baserade på USA:s, "är det inte sant." "De är inte lika och även lagarna är olika. I hela Europa finns det en oro eftersom mer inte ersätts när man producerar för att sända i många fler länder”.
Borja Cobeaga försäkrar för sin del att ankomsten av plattformar har medfört positiva inslag: "Många av oss som gör komedi och som inte vill skriva bara "remakes" av filmer som har varit framgångsrika i andra länder har kunnat ta fristad i skönlitteratur till TV". Skaparen av 'Jag gillar inte att köra' sa som en negativ aspekt att det ibland inte kommuniceras korrekt vem som har skrivit eller skapat serien på plattformarna.
För Anna R. Costa, skapare och manusförfattare av "Easy", är plattformarna "inte ett universalmedel och det finns en viss hemlig censur." ”Varje plattform har en redaktionell linje, men också en strukturell censur och skapare måste försvara våra projekt. De borde ge mer frihet och självförtroende till de andra, som är de som gör deras innehåll”.
María José Rustarazo, manusförfattare till 'Nacho', ingrep för att säga att serien "blir för politiskt korrekt, med mer moral än den borde, vilket innebär att kreatörer måste försvara våra projekt mer".
Slutligen, Roberto Martín Maiztegui trycker på i värde sedan inträdet av "streamers" "har genererat ett ögonblick av djuriskt arbete med en muskel som vi aldrig har upplevt". "Nu finns det fler sätt att göra det som var innan. I 'La ruta' har vi haft total frihet”.
