FÖLJ
För första gången sedan kriget i Ukraina började höll de högsta militära tjänstemännen i USA och Ryssland ett telefonsamtal i fredags. Uppmaningen var, enligt ryska myndigheter, en begäran från USA:s försvarsminister Lloyd Austin, som krävde att få träffa den ryske motsvarigheten, försvarsministern Sergej Shoigu om en "omedelbar vapenvila".
Nästan tre månader hade gått sedan Austin och Shoigu hade ett telefonsamtal senast: det var den 18 februari, sex dagar innan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina genom dekret från landets president Vladimir Putin.
Enligt uttalandet från Pentagon, betonade Austin också "vikten av att upprätthålla kommunikationslinjer" mellan de två.
"Internationella säkerhetsfrågor diskuterades, inklusive situationen i Ukraina", sade den ryska nyhetsbyrån TASS.
Enligt Pentagon var "ingen allvarlig och brådskande fråga löst"
USA har varit Ukrainas främsta anhängare i kriget: de har godkänt transporten av 3,800 miljarder dollar i vapen sedan konfliktens början, de har tränat ukrainska soldater i att använda de mest förstärkta vapnen och det har tillhandahållit riklig intelligens till Kievs regering om ryska truppers rörelser och situation och mål.
Det amerikanska kravet på ett upphörande av fientligheterna gav inga resultat, som väntat. Pentagon självt erkände i en pressbriefing att den så kallade "inte löser någon allvarlig och brådskande fråga" och inte kommer att ändra Rysslands inställning till kriget.
Den höga tjänstemannen försäkrade att tonen i samtalet var "professionell" och att, efter att USA envist hade krävt denna typ av kommunikation sedan krigets början, visade han sitt förtroende att den första kontakten skulle vara "språngbräda" för nya samtal i framtiden.
Öppen kommunikationskanal
USA och Ryssland har haft en kommunikationskanal öppen sedan början av den ryska aggressionen mot Ukraina utformad för att undvika en upptrappning av konflikten som drabbar de stora militärmakternas ryggar. På den amerikanska sidan ligger linjen i det centrala befälet för sin armé i Europa och leds av den amerikanske befälhavaren – och av Natos styrkor – på kontinenten, general Tod Wolters.
Uppmaningen kom när Ryssland strävar efter att konsolidera större kontroll i Donbass, regionen i östra Ukraina som delvis greps av proryska separatister 2014, och där Moskva nu har koncentrerat alla sina ansträngningar. Också i ett sammanhang med större internationell spänning kring konflikten, efter denna vecka meddelade både Finland och Sverige, båda länder som gränsar till Ryssland, sina planer på att begära intrång i Nato.
Det är en fråga av yttersta känslighet för Putin, som använder ukrainsk ambition att ansluta sig till västerländska organisationer som Nato och Europeiska unionen som motivering för invasionen.
Majoriteten av Nato-länderna välkomnar förslaget från Finland och Sverige och militäralliansens ledare USA gav i går ett symboliskt lyft. Igår ringde Joe Biden Sveriges premiärminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö per telefon för att visa sitt "stöd" för Natos "öppna dörr"-politik och för "Finlands och Sveriges rätt att bestämma dess sin egen framtid, dess utrikespolitik och dess säkerhetsarrangemang.”
