Föreningar lag

Vad är en förening?

En förening kallas en grupp av personer eller enheter med ett gemensamt syfte. Det finns olika typer av föreningar som beror på vilket syfte som förenar dem. Men i Juridiskt område, kännetecknas föreningar av att vara grupper av människor med syfte att bedriva en viss gemensam kollektiv verksamhet, där deras medlemmar samlas demokratiskt, är ideella och oberoende av någon organisation eller politiskt parti, företag eller organisation.

När en grupp människor är organiserad för att utföra en viss ideell kollektiv verksamhet, men som åtnjuter juridisk person, sägs det vara en "Ideell förening", genom vilka rättigheter kan förvärvas och därmed förpliktelser ingås, görs genom denna typ av föreningar en åtskillnad mellan föreningens och de associerade personernas tillgångar. Bland andra egenskaper hos denna typ av föreningar är:

  • Möjligheten till en helt demokratisk operation.
  • Oberoende från andra organisationer.

Vad är det för lagar som styr föreningens konstitution?

Med hänsyn till denna lag i föreningsstiftelsen anses det att alla människor har rätt att umgås fritt för att uppnå lagliga syften. Därför måste det i samband med sammanslutningar och upprättandet av respektive organisation och drift av dessa utföras inom de parametrar som fastställts av konstitutionen, i lagens överenskommelser och resten av rättssystemet.

Vilka är de grundläggande egenskaper som föreningar måste ha?

I de olika föreningarna finns en rad specifika regler som fastställs av föreningen, enligt anpassningen av en organisk lag som ansvarar för att reglera den grundläggande föreningsrätten. Och dessutom har denna organiska lag en kompletterande karaktär, vilket innebär att i de fall normerna inte regleras i specifika normer utan finns i den organiska lagen så kommer de att styras av vad som föreskrivs i den. Och med hänsyn till bestämmelserna i den organiska lagen måste föreningar uppvisa några grundläggande egenskaper som skulle listas nedan:

  1. Det minsta antalet personer som måste utgöra juridiska föreningar måste vara minst tre (3) personer.
  2. De ska ha i åtanke de mål och/eller aktiviteter som ska bedrivas inom föreningen, vilka ska vara av gemensam karaktär.
  3. Verksamheten inom föreningen ska vara totalt demokratisk.
  4. Det måste finnas en frånvaro av vinstsyfte.

Punkt 4 i föregående stycke handlar om frånvaro av vinstsyfte, vilket innebär att de årliga vinsterna eller ekonomiska överskotten inte kan fördelas mellan de olika delägarna, men följande punkter är tillåtna:

  • Man kan ha ekonomiska överskott i slutet av året, vilket generellt sett är önskvärt eftersom föreningens hållbarhet inte äventyras.
  • Ha anställningsavtal inom föreningen, som kan bestå av delägare och styrelseledamöter, om inte stadgarna föreskriver annat.
  • Ekonomisk verksamhet kan bedrivas som genererar ekonomiska överskott för föreningen. Dessa överskott måste återinvesteras inom ramen för uppfyllandet av de mål som föreningen ställt upp.
  • Parterna måste ha kapacitet att agera enligt entiteten och inte ha sin kapacitet att tillhöra med avseende på föreningen begränsad, i förhållande till ett domstolsbeslut eller någon regel, till exempel, vilket är fallet med militären och domarna. När en av partnerna är minderårig (vilket är tillåtet) tillhandahålls denna kapacitet av deras föräldrar eller juridiska ombud, eftersom att vara minderårig inte har rättslig skyldighet.

Vilka är de grundläggande organen i en förening?

De organ som utgör lagarna för en förening är specifikt två:

  1. Statliga organ: kallas "Medlemsförsamlingar".
  2. Representativa organ: I allmänhet utses de bland medlemmarna i samma förening (styrande organ) och kallas "Styrelsen", även om de kan vara kända under andra namn som: exekutiv kommission, styrande kommission, styrande team, ledning, etc. ...

Även om föreningsfrihet är etablerad inom en förening kan den inrätta andra interna organ genom vilka specifika funktioner kan läggas till, såsom arbetsutskott, kontroll- och/eller revisionsorgan, för att säkerställa att föreningen fungerar bättre.

Vilka är de grundläggande egenskaper som föreningens generalförsamling måste uppfylla?

Generalförsamlingen är konstituerad som det organ där föreningens suveränitet är etablerad och som består av alla partner och dess grundläggande egenskaper är följande:

  • De ska träffas minst en gång per år, på ordinarie basis, i syfte att godkänna räkenskaperna för det år som avslutas och studera budgeten för det år som börjar.
  • Extraordinära samtal måste göras när ändring av stadgar och allt som föreskrivs i dem krävs.
  • Parterna kommer själva att fastställa stadgarna och formen för antagande av överenskommelserna för konstituerandet av församlingen med ett erforderligt beslutförhet. Om det inträffar att det inte är reglerat i författningar, fastställer föreningslagen följande villkor:
  • Att beslutförhet ska bestå av en tredjedel av ledamöterna.
  • De avtal som upprättas i församlingarna kommer att göras av kvalificerad majoritet av de personer som är närvarande eller representerade, i detta fall måste jakande röster vara en majoritet jämfört med de negativa. Detta innebär att de positiva rösterna måste överskridas med hälften, de överenskomna avtalen kommer att vara överenskommelser om upplösning av föreningen, ändring av stadgarna, avyttring eller överlåtelse av tillgångar och ersättning till ledamöterna i representationsorganet.

Enligt den etablerade lagen, hur fungerar styrelsen inom en förening?

Styrelsen är det representativa organ som ansvarar för genomförandet av förfarandena inom sammanslutningen av församlingar och därför kommer dess befogenheter på ett allmänt sätt att utsträckas till alla dess egna handlingar som bidrar till föreningens syfte. de kräver inte, i enlighet med stadgarna, uttryckligt tillstånd från generalförsamlingen.

Därför kommer representationsorganets verksamhet att bero på vad som fastställs i stadgarna, så länge de inte strider mot lagen som upprättats enligt artikel 11 i organisk lag 1/2002, av den 22 mars, som reglerar föreningsrätten, som överväger följande:

[…] 4. Det kommer att finnas ett representantskap som förvaltar och företräder föreningens intressen, i enlighet med fullmäktiges bestämmelser och direktiv. Endast associerade får ingå i representationsorganet.

För att vara medlem i en förenings representativa organ, utan att det påverkar vad deras respektive stadgar fastställer, är följande väsentliga krav: att vara myndig, att fullt ut utnyttja de medborgerliga rättigheterna och inte vara föremål för de skäl för oförenlighet som fastställts i gällande lagstiftning.

Hur fungerar en förening?

När det gäller en förenings funktion måste detta vara helt demokratiskt, vilket generellt översätts i termer av en församling, med en rad specifika egenskaper till de olika föreningarna, som bestäms efter storleken på församlingen. partners, till den typ av personer som utgör den, i enlighet med syftet med enheten och i allmänna termer, anpassa sig till de behov som föreningen kräver.

Å andra sidan är det viktigt att förstå att alla partners i huvudsak är lika inom en förening, av denna anledning kan det inom föreningen finnas olika typer av medlemskap, var och en med sina skyldigheter och rättigheter. När det gäller hedersmedlemmar får de ha en röst men ingen röst i respektive församling.

Vilken är tillämplig lagstiftning i församlingarna?

En förening styrs av flera Särskilda lagar. Vissa av dessa regler är relativt gamla och korta.

Bland dessa lagar finns Organisk lag 1/2002, av den 22 maj, som reglerar föreningsrätten, på tilläggsbasis. Om det avslöjar de extrema situationer som kanske inte regleras i den interna lagen och, om det är så, så kommer bestämmelserna i den organiska lagen att gälla.

I mycket speciella fall, såsom de som hänvisar till yrkes- eller företagsföreningar, är det nödvändigt att ta hänsyn till att den särskilda lagen och den organiska lagen måste hanteras.

Å andra sidan finns det också lagar som är generiska till sin natur, dessa är tillämpliga på enheter vars grundläggande handlingsutrymme är begränsat till en enda autonom gemenskap. En autonom gemenskap avser den gemenskap som har lagstiftat för detta ändamål, något som inte har hänt i alla andra samhällen.

Av denna anledning kan respektive materiell lagstiftning som är tillämplig på ideella föreningar organiseras i tre avsnitt som beskrivs nedan: 

  1. STATLIGA REGLER.

  • Organisk lag 1/2002, av den 22 mars, som reglerar föreningsrätten.
  • Kunglig förordning 1740/2003 av den 19 december om förfaranden för allmännyttiga föreningar.
  • Kunglig förordning 949/2015, den 23 oktober, som godkänner förbundsregistrets bestämmelser.

  1. AUTONOMA REGLER

Andalusien:

  • Lag 4/2006, av den 23 juni, om föreningar i Andalusien (BOJA nr 126, av den 3 juli; BOE nr. 185, av den 4 augusti).

Kanarieöarna:

  • Lag 4/2003, av den 28 februari, om Kanarieöarnas föreningar (BOE nr 78, av den 1 april).

Katalonien:

  • Lag 4/2008, av den 24 april, i tredje boken i Kataloniens civillagstiftning, om juridiska personer (BOE nr. 131 av den 30 maj).

Valencia:

  • Lag 14/2008, av den 18 november, om sammanslutningar av Valencias kommun (DOCV nr. 5900, av den 25 november; BOE nr. 294, av den 6 december).

Baskien:

  • Lag 7/2007, av den 22 juni, om sammanslutningar av Euskadi (BOPV nr 134 ZK, av den 12 juli; BOE nr. 250, av den 17 oktober 2011).
  • Dekret 146/2008, av den 29 juli, som godkänner förordningen om allmännyttiga föreningar och deras protektorat (BOPV nr 162 ZK, av den 27 augusti).

  1. SÄRSKILDA REGLER.

Ungdomsföreningar:

  • Kungl. förordning 397/1988, den 22 april, som reglerar registreringen av ungdomsföreningar

Studentföreningar:

  • Artikel 7 i organisk lag 8/1985 om rätten till utbildning
  • Kunglig förordning 1532/1986 som reglerar studentföreningar.

Universitetets studentföreningar:

  • Artikel 46.2.g i organisk lag 6/2001, av den 21 december, om universitet.
  • För frågor som inte har tagits upp i den tidigare lagstiftningen hänvisas till förordning 2248/1968 om studentföreningar och till förordningen av den 9 november 1968 om bestämmelser för registrering av studentföreningar.

Idrottsföreningar:

  • Lag 10/1990, av den 15 oktober, om idrott.

Föräldraföreningar:

  • Artikel 5 i organisk lag 8/1985 av den 3 juli som reglerar rätten till utbildning.
  • Kunglig förordning 1533/1986, av den 11 juli, som reglerar sammanslutningar av föräldrar till elever.

Konsument- och brukarföreningar:

  • Kungligt lagdekret 1/2007 av den 16 november om godkännande av den reviderade texten till den allmänna lagen för försvar av konsumenter och användare och andra kompletterande lagar.

Företags- och yrkesföreningar:

  • Lag 19/1977 den 1 april om reglering av föreningsrätten.
  • Kungligt dekret 873/1977 av den 22 april om deponering av stadgarna för organisationer som upprättats enligt lag 19/1977, som reglerar rätten till facklig sammanslutning.

Kompletterande lagstiftning:

  • Lag 13/1999 av den 29 april om samarbete för utvecklingen av regionen Madrid
  • Lag 45/2015, av den 14 oktober, om volontärarbete (statlig nivå)
  • Lag 23/1998 av den 7 juli om internationellt utvecklingssamarbete
Kanske är du intresserad av: